Det finns ett mönster som vi sett växa fram under flera år som drabbar några av samhällets mest utsatta personer. Trots detta verkar inte tillräckligt många prata om det. Där Försäkringskassan stramar åt måste kommunen kliva in.
Sedan mitten av 2000-talet har Försäkringskassan successivt skärpt sin tolkning av vad som ger rätt till assistansersättning. Hårdare bedömningar av grundläggande behov, striktare krav på vad som räknas som integritetsnära moment och en rättspraxis som mer och mer verkar resultera i att färre beviljas, och de som beviljas får färre timmar.
Detta har inneburit att tusentals människor har förlorat sin assistansersättning. Sedan toppåret 2015 har antalet personer med statlig assistansersättning minskat drastiskt, en utveckling som FN kritiserat Sverige för så sent som 2024.
Men kommunen har länge funnits som en slags livboj, och när Försäkringskassan sa nej klev kommunerna in. Kommunerna har enligt LSS ett ansvar att bevilja personlig assistans för den som inte når upp till Försäkringskassans 20-timmarsgräns, och de har historiskt fyllt en viktig roll som ett sista skyddsnät. För många familjer har kommunens beslut betytt skillnaden mellan ett fritt liv och ett liv som är beroende av tillfälliga lösningar.
Tyvärr ser vi en tydlig trend i Sverige. Nu drar även kommunerna åt remmen. Vi ser är att kommunerna börjar dra ned på sin beviljade assistans. Sedan oktober 2020 har antalet personer med kommunalt beviljad personlig assistans minskat med hela 16,8 procent. Enbart under det senaste året minskade gruppen med ytterligare 227 personer (Du kan läsa mer om detta på Assistanskoll). Det är en tydlig och oroande trend.
Men vad beror det på?
Kommunerna själva lyfter sällan kostnaderna som officiell förklaring, och juridiskt sett ska beslut om personlig assistans aldrig grundas på ekonomiska överväganden. Rätten till stöd ska bedömas utifrån individens behov, inget annat.
Till journalisterna svarar alltid kommunerna med samma fraser, -"Vi kan inte kommentera enskilda ärenden", "Vi måste följa de lagar och riktlinjer som finns" eller "Individen har alltid rätt att överklaga". Alla svarar de på samma sätt, nästan intränat som om de gått samma kurs eller har samma rådgivare.
Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har länge varnat för att när Försäkringskassan stramar åt välts kostnaderna över på kommunerna. Det kommunala åtagandet för personlig assistans har beräknats kosta nära 2 miljarder kronor per år, pengar som kommunerna inte fått kompensation för. I ett ekonomiskt pressat läge, med ansträngda kommunbudgetar, är det svårt att tro att detta inte påverkar hur handläggare och politiker resonerar när beslut fattas.
Vi ser också konkreta exempel runtom i landet. Kommuner som anlitar externa konsulter för att se över assistansbeslut, personer som utan förändrad funktionsnedsättning plötsligt får kraftigt minskad assistans, och fall där hemtjänst erbjuds som ersättning trots att det inte alls tillgodoser samma behov.
Reformen som inte höll vad den lovade
2023 genomfördes en lagändring med det ambitiösa namnet "Stärkt rätt till personlig assistans". Förväntningarna var höga och prognosen var att cirka 2 000 fler personer skulle beviljas assistans.
Två år senare har antalet assistansberättigade inte ökat i den takt som utlovades. De nya reglerna har tolkats mer restriktivt än vad lagstiftarna avsåg och kommunala beslut om assistans fortsätter att minska. Det som var tänkt som ett lyft för en utsatt grupp har i praktiken inte blivit den förändring som behövdes.
Läget är akut för många. Vi har en assistansreform som är i kris, nu. Hoppet tändes dock när regeringen flaggade för en presskonferens om assistansen den 22 maj.
Regeringen tillsätter ytterligare en utredning som ska undersöka hur assistansen ska stärkas. Svaret på den utredningen får vi om två år.
Då kan du behöva juridisk hjälp
För den enskilde och för familjer med ett barn som behöver personlig assistans är situationen ofta extremt krävande och svår att hantera på egen hand.
Rätt till stöd räcker inte, man måste också kunna kräva det
Att navigera regelverket kring LSS och socialförsäkringsbalken är i sig en heltidssysselsättning. Att förstå vad som räknas som grundläggande behov, hur ett överklagande ska utformas, vilken dokumentation som krävs och hur man bemöter Försäkringskassans eller kommunens argument kräver specialistkunskap som de flesta inte har.
En välformulerad ansökan, rätt medicinska intyg och en korrekt argumentation kan avgöra om ett barn eller en vuxen med funktionsnedsättning beviljas det stöd de faktiskt har rätt till eller inte.
Många ger upp fast de inte borde behöva
Att driva ett ärende vidare till förvaltningsrätten efter ett avslag är juridiskt komplext. Många ger upp, inte för att de inte har rätt till assistans, utan för att processen känns omöjlig att ta sig igenom på egen hand.
Vi finns här med juridisk expertis på din sida
Det är precis här vi på Hedera Assistans vill göra skillnad.
Vi har egna jurister specialiserade på just LSS och personlig assistans. I Göteborg arbetar vår jurist Sofia, som har djup kunskap och bred erfarenhet av att hjälpa assistansberättigade och deras familjer. Sofia kan hjälpa till med att både utforma starka ansökningar från start och med att driva överklaganden när beslut blivit orättvisa.
Sofia och vårt juridiska team kan hjälpa dig att:
- Förstå din rätt, vad du faktiskt har rätt till enligt lag och aktuell rättspraxis
- Upprätta en stark ansökan med rätt underlag och argumentation från början
- Överklaga ett avslag och driva ärendet vidare om Försäkringskassan eller kommunen har fattat fel beslut
- Bevaka din situation löpande så att förändringar i regelverket eller i praxis inte drabbar dig utan att du vet om det
Du ska inte behöva vara jurist för att ha rätt till ett värdigt liv. Det ansvaret tar vi.
Har du eller någon i din familj frågor om personlig assistans, ett pågående ärende eller ett beslut som du ifrågasätter?
Kontakta oss så berättar vi mer om hur vi kan hjälpa dig.