En av våra assistenter

"Man får ta dagen som den kommer"

Min resa började 1998 som assistent i skolans värld. Jag är utbildad som sjukvårdsbiträde, fritidspedagog, personlig assistent inom olika funktionsnedsättningar och idrott och hälsa. Jag bor på Öland i Färjestaden och har 4 vuxna barn och två små hundar. Ett av mina barn fick narkolepsi av vaccinet Pandemrix 2012.

Jag har alltid värnat om de som har det svårt, tufft, eller lever med någon funktionsnedsättning, som då tex i skolans värld och inom idrotten där jag arbetade till en början. Sommaren 2006 började jag arbeta på Solgläntan där det bor fyra vuxna med olika funktionsnedsättningar. Sedan 2011 är jag fast anställd där.

Som personlig assistent behöver jag hålla mig lugn, vara trygg i mig själv, vara öppen, glad, ha en positiv inställning samt vara lyhörd för min brukares behov.

Jag måste också vara flexibel, stresstålig och lättsam och ha en förmåga att i situationer kunna se på saker och ting ur olika synvinklar och kunna agera därefter. Viktigt att alltid ha en plan B i backfickan och att kunna ta och ge feedback. Man får ta dagen som den kommer, ibland får man stå ut med mycket.

Det som ger energi och ork i detta arbete är den upplevelse och glädje man får ta del av tillsammans med brukare och kollegor. Att få arbeta i ett boende med och assistenter känns bra för mig. Jag är aldrig ensam utan har oftast någon att bolla med. Brukarna har också kamrater och det finns trevliga grannar runtomkring.

Det allra trevligast och roligaste med mitt arbete är just gemenskapen och det man upplever tillsammans. Men, visst finns det tunga, svåra och sorgliga stunder som man får vara med om också. När något negativt inträffar behöver man fokusera på det positiva som kommer efter och hitta nya lösningar!

Kram Kattis på Solgläntan